Såattehh…

Båten sjönk.

Inte vår båt. Den har visserligen sjunkit två gånger som vi känner till (en under vårt ägande) och brunnit en gång (1980), men jag håller som sagt koll på henne även om jag de senaste fyra åren tyvärr inte haft tid göra speciellt mycket mer än just hålla koll. Nej, det är båten som ligger utanpå Posidonken som sjunkit. Selma, en rejält byggd träbåt som från början tjänade som lotsbåt. Orsaken till förlisningen är alltjämt oklar, men med tanke på att det brukar sjunka någon båt längs Gullbergskajen varje vinter gissar jag att det antingen blivit en ispropp som spräckt ett rör eller att isen fått tag i drevet (tätningen mellan bordläggningsplankorna) och dragit det med sig ut till havs. Vår båt sjönk av den första anledningen innan vi ägde henne. Däremot är hon skyddad mot den andra anledningen eftersom hon är klädd med plåtar längs vattenlinjen.

Selmas ägare har inte ägt henne speciellt länge och tycks känna sig aningen villrådig över de många expertutlåtanden han får kring vad som bör göras. Jag har min uppfattning klar: alla experter har antagligen rätt allihop och därför bör du göra som du själv tycker verkar bäst. Idag hade han engagerat en dykare samt hyrt en rejäl pump. Tyvärr räckte det inte. Det rann helt enkelt in mer vatten än det pumpades ut. Eftersom orsaken till förlisningen som sagt kvarstår att reda ut gav jag rådet att täcka in henne i presenning. Ständigt denna presenning! Men den har den fördelen att den kommer sugas in mot skrovet där vattnet läcker in och då fungera som tätning. De ska invänta lågvatten och hyra en större pump.