På blåstfronten intet nytt

Förskräckligt hur populärt det är med storm i år. Är vi uppe i tre eller fyra? BLÄ!!! Hursomhelst var det kanske bra att jag igår inte var medveten om att det skulle storma idag eftersom det då inte är säkert att jag hade börjat bygga nytt tak över babords dörrar. Det hade nog varit andra saker som prioriterats. Laga hålen (just det, plural) i akterspegeln på Reservdonken till exempel. Hon ligger nämligen fortfarande i vattnet, jag orkar inte ens förklara varför. Det blir bara en massa gnäll. Gnällde gjorde också den finfina pump som i flera år använts till att hålla kölsvinet torrt. Det blev till att skruva isär och titta på pumphuset, dock utan att hitta några fel. Det kanske bara var det att hon gick torr. Såhär såg det i alla fall ut:

Lite inhandlat

Icke sönderblåsta delar av presenning åter på plats, delar till ny intäckning inhandlade. Den 1,5 liters Coca-Cola PET med avskuren topp som under alla år tjänat som regnskydd för skorstenen hade blåst iväg. Satte dit en liten hink som ersättning. Man har fin utsikt från taket på styrhytten, tyvärr var det för mörkt för kameran, i alla fall om man som jag avskyr den inbyggda blixten. Sedan hade vi ett ganska givande styrelsemöte. Jag var för första gången inne i bogserbåten Sverre, men även här var det för mörkt. Nu ska jag göra en macka.

Allt vi bygger upp ska stormar riva ner

I fredags blåste det upp till storm igen. Ett träd knäcktes över ett av mina uthus och på Gullbergskajen var det ingen idé att försöka gå ombord på sin båt. Det stod nämligen vatten en bra bit ovanför kajkanten. Sålunda tittade man högt upp på båten. Om Reservdonken flutit hade det kanske varit smidigt att ro henne upp på land så hade jag blivit av med torrsättningsproblemet. Men hon var ju alltså sjunken igen. Jag svor en stund åt väder och bilköer och åkte till en annan stad och lekte rockstjärna istället. Mycket roligare.

Idag slumpade det sig som så att jag kom till kajen samtidigt som min bror. Trots att han hade viss tidspress lyckades vi faktiskt bärga Reservdonken. Min teori från tidigare försök stämde, hon har ett hål en bit ovanför vattenlinjen på akterspegeln. Jag kunde inte få upp henne på land idag. Däremot kunde jag förbereda för enklare bärgning om det kommer behövas igen, göra viss (men antagligen otillräcklig) provisorisk lagning av hålet samt preliminärboka upptagning på tisdag. SMHI säger busväder igen, så det ska bli spännande att se hur det går.

Den lagning av övertäckningen som jag och Zoid åstadkom i förra veckan var såklart huvudsakligen havererad. Detta är tröttande. Jag skriver ju bara om hur vi räddar saker, ingenting om hur vi bygger upp. Nu får det räcka. Jag sätter plåt eller plast på skiten istället. Presenningar duger till mindre intäckningar och kortare tid, men i övrigt är de nu fullständigt utdömda från min sida.

Återställning

Det var under viss tidspress som Zoid och jag igår var på båten i syfte att laga den av stormen sönderblåsta övertäckningen. Mellan mitt sjukhusbesök och Zoids jobb skulle vi försöka hinna ta av de gamla presenningarna (varav blott den ena hade rivits itu), laga ställningen, ånyo bärga Reservdonken samt få på i alla fall den hela presenningen. Någorlunda väl lyckades vi. Tyvärr gick bärgningen om intet. Jag förstår inte riktigt varför hon sjunkit igen. Misstanke finns om att någon spricka eller litet hål uppstått eftersom en av infästningarna till de helt onödiga trimplan som någon tidigare ägare monterat på gick sönder i stormen. Jag tänkte att det borde gå raskt om vi bara använder samma metod som härom dagen. Visst skulle det gjort det om det inte vore för att den i detta fall nödvändiga tredje pumpen fått in vatten i kontakten och därmed var obrukbar (om man inte ville spendera eftermiddagen med att byta proppar). Imorgon ska det bli busväder igen. Rackarns.

Bild nedan är vald eftersom Zoid ser hugstark ut när han klarar av att lyfta en takplåt med en hand.