Förhalning

Ziva sjönk någon gång mellan söndag eftermiddag och måndag lunch. Jag överlåter till Zoid att förklara vad som hänt och ägnar istället detta inlägg till att visa hurusom vi flyttade Posidonken till en säkrare plats. Som synes är det inte optimalt att ligga utanpå ett sjunket skepp.

Jag oroade mig för att Zivas kvarvarande spanttoppar i längden inte vore bra att ha stickande mot Posidonkens botten, främst med tanke på att det emellanåt skulle kunna uppstå en del av svallvågor orsakat skavande.

Några okonventionella metoder fick användas.

Det visade sig vara tur att jag inte fick upp Reservdonken i år. Att vi tömde henne på is och snö för bara några dagar sedan var också bra.

Dags att förhala. Fyra grabbar som drar och en älv som flyter i rätt riktning bör räcka.

Eftersom jag var med och drog blev det inga bilder på själva förhalandet.

Det var på gränsen att trossarna var tillräckligt långa för den nya förtöjningen, hon ligger lite längre ut nu. Några trossar sitter ju kvar i vraket.

Nu ligger Posidonken utanpå Dristig och Ärtan.

Hela projektet gick relativt smidigt. Det var inte fullt så svinkallt som det ser ut på bilderna. Stort tack till Mr C, arbetskamrat Erik samt Lefteris för högkvalitativ hjälp.

Hur ska då Ziva bärgas? Metoder diskuteras. Det kommer inte bli roligt. Eller vafan, det kan mycket väl bli jätteskoj.

Dumma frågor får dumma svar

Den allra vanligaste kommentaren vi fått under upphuggningen av Ziva är “Höhö, här har ni mycket att göra”. Alla tror antagligen att de är ensamma om denna “lustighet”. På senare tid så har jag blivit så trött på detta så att jag antingen agerar helt oförstående (Vad menar du? Ser det inte bra ut?) eller säger hurtigt “Nä då. Nu är det mesta gjort” Vilket iofs stämmer vad gäller uphuggning, men kan verka smått vansinnigt för idioter som verkligen tror att man renoverar en båt som det bevisligen är mindre och mindre kvar av varje gång de besöker kajen…

För övrigt håller jag på att ändra om i kategorierna här, så att de verkligen fyller någon funktion (i stället för att allting ligger i alla kategorier…).

Fimbulvinter

Några vintervackra bilder.

Bottenfrusen

Läckande vrak och minusgrader är ingen bra kombination, den lille länspumpen har frusit fast och vi hade fått ytterligare 2 kubikmeter is om vi inte pumpat bort det vatten som fortfarande var i flytande form…

Båtrelaterade klappar

Jag fick flera julklappar som kommer hjälpa oss bli bättre (och besvärligare) båtfixare. En härlig bok om k-märkta fartyg (vilket vi konstaterat att Posidonken nog inte kan bli, i alla fall inte med nuvarande regler), “Kaptenens nödhandbok” (en författare som heter Meisel i efternamn måste ju vara född fixare) och en VHF-radio! Den VHF som följde med i köpet fungerar på så sätt att man kan höra andra men de kan inte höra oss. Blir inte mycket till tvåvägskommunikation då. VHF-klappen var från Mr C, han har diverse radionördkontakter. Till våren blir det till att få tummen ur och skaffa sig VHF-certifikat.

Kung Bore

Mr C och jag hade brustit i kommunikationen kring vilket rör det gällde att koppla värmeslinga till. Men bättre det än att rören i sig brast, så nu har vi värme både på utloppet till främre länspumpar och intaget till motorns kylvatten. Även om det sistnämnda röret såklart är stängt sipprar det in lite vatten. Detta var orsaken till att röret en gång sprang läck och båten sjönk (detta dock innan vi var ägare). Pga innevarande köldknäpp lämnade vi även lamporna i maskinrummet på som en liten extra värmekälla. Annars går båtfixande på halvfart just nu. Det är för kallt. Inte finns det väl något som för tillfället behöver stressa oss. Annat blir det till våren.

Vrakuppdateringar, part deux

Den sjunkna Lärkan…

Ziva flyter däremot som en kork sedan Bärgarn fått tummen ur och lyft upp motor samt motvikt, hon har lättat en halvmeter(!) i aktern…

Vajjen

Jag har flyttat. Av den anledningen har mitt engagemang i båtarna varit på en blygsammare nivå de senaste veckorna. Dessutom slarvade jag bort mina nycklar i några dagar. De hade gömt sig i en påse. Jag har även lyckats avverka två datorer sedan jag senast skrev här. Zoid fick den tvivelaktiga äran att vara datordoktor.

Igår var jag på kajen och fixade lite både med Ziva och Posidonken. Förenklade brytaren till Zivas länspump så att den kan skötas från land. När MrC var i maskinrummet på Posidonken (Zivas maskin står nu på kajen) och grejjade lite med rörvärmare påbörjade jag en konstruktion för intäckning av fördäck. Denna har vi tidigare inte brytt oss om att täcka in eftersom den är plastad. Men jag gjorde ju en hel del jobb där under slutet av sommaren (lite jobb återstår), dessutom sluter luckan till maskinrummet inte riktigt tätt. Därför har vi tänkt göra ett försök till regn- och snöskydd denna vinter. Började med att testa en vajerkonstruktion. Den kan nog bli bra men jag drog av en gammal skruv på däckshuset som jag tänkt till infästning så jag får modernisera den innan jag kan fortsätta. Bilder kommer när jag (eller mer troligen Zoid) installerat Photoshop på nygamla datorn.

Vrakuppdateringar

Ziva flyter alltjämt, dock har Lärkan, det andra vraket på kajen, sjunkit (igen…). Lärkan var föreningens ansvar, men som jag sagt länge nu, delat ansvar är inget ansvar… :(

Söndagsslit

Idag var vi en stund behjälpta av Danserskan med pojkvän. Hon har ypperlig teknik med motorsågen men tyvärr var kedjan för slö och tiden för begränsad. Bättre gick det med vinkelslipen!